Sångaren Apollo Papathanasio (Spiritual Beggars, Gathering Of Kings, ex-Firewind, ex-Evil Masquerade, ex-Time Requiem, ex-Sandalinas, ex-Majestic) är här med sitt första soloalbum.
Apollo Papathanasio - en av Sveriges bästa hårdrockssångare släpper äntligen sin solodebut “Waterdevils” genom Escape Music. Apollo frontade Firewind mellan åren 2005-2013. Därefter lämnade han det grekiska metalbandet för att istället fokusera helt på Spiritual Beggars.
På skivan medverkar bl.a Chris Amott (Arch Enemy, Armageddon, Black Earth), Michael Ehre (Gamma Ray), Per Wiberg (Spiritual Beggars, Kamchatka, Candlemass), Victor Olsson (Saffire, Gathering Of Kings), Mike Moon (King Diamond, Madison), Roland Grapow (Masterplan, Helloween), Ludwig Witt (Spiritual Beggars, Grand Magus), Mark Cross (Tainted Nation, Firewind), Anton Roos (Saffire), Kaspar Dahlqvist (ShadowQuest) och Henrik Flyman (Evil Masquerade).
RECENSION
Mannen med rösten. Apollo Papathanasio har under de senaste 20 åren medverkat i flera band, och har med sin röst satt stark prägel på dessa. Bland annat kan nämnas band som Firewind, Evil Masquerade och nu senast Spiritual Beggars. Parallellt med att fronta i Spiritual Beggars, så har han under senare tid även filat på ett soloalbum. Det är detta album, Waterdevils, som skall avhandlas här. Och har ni aldrig tidigare hört talas om Apollo och vill börja att lyssna in er, så är detta hans senaste alster ett minst lika bra ställe att börja på som något annat.
Jag hade stora förväntningar på Waterdevils. Apollo Papathanasio har en sådan där kraftfull rockröst som kan få nästan vad som helst att låta bra. Förutom att jag är ett stort fan av Apollos röst samt att jag hittills inte hört honom medverka på något dåligt, så visste jag dessutom att Apollo på detta soloalbum lyckats få med sig ett helt pärlband av duktiga och kända musikerkompisar. I den långa listan av musiker som medverkar på plattan finner man medlemmar från bl.a Arch Enemy, Gamma Ray, Spiritual Beggars, Candlemass, Saffire, King Diamond, Masterplan, Helloween, Grand Magus, Firewind och Evil Masquerade. Som kronan på verket är albumet inramat av ett snyggt omslag, där man inte kan låta bli att bekymra sig för den stackars intet ont anande personen i båten som inte vet vad som håller på att ta form bakom ryggen.
Ja, ni ser själva. Inget kan gå fel. Och det gör det inte heller.
Det här är en riktigt bra platta. Låtmaterialet är starkt och passar Apollos röst som hand i handske. Spåren på albumet består i huvudsak av rak och välspelad melodiös rock, med inspiration från både 70- och 80-tal. Trevliga exempel på detta är bland annat inledande “Revolution For The Brave”, “Chasing Shadows” och “Buried In A Flame”. Men en av fördelarna med att göra en soloplatta är ju just att man kan bestämma helt själv, och på Waterdevils så har Apollo tillåtit sig att ta ut svängarna och göra lite vad som faller honom in. Därför finns här även en del oväntade inslag, i bland annat “Falling Endlessly”, “Rise up” samt “I Need Rock n’ Roll”. Den sistnämnda hyser jag för övrigt någon slags märklig hatkärlek till.
Vilken låt som jag anser vara plattans bästa varierar från lyssning till lyssning, helt beroende på mitt eget humör för stunden. Men bland favoriterna återfinns “Revolution For The Brave”, “Buried In A Flame”, “Falling Endlessly”, “Power” och “Stop”.
Den här plattan är långtifrån färdigspelad hemma hos mig. Den kommer att snurra många varv till.
Pernilla Swartz Olsson
Rocknytt
